cristofer Рmalm̦, cph, sthlm.

Ã…t lunch med Bella igÃ¥r och middag med Malin. Lyssnade till Hudsons European President pÃ¥ möte under dagen och slÃ¥s av hur bra jag tycker om kvinnor i styrande ställning men hur lite det ofta handlar om att de är just – kvinnor. De är helt enkelt bara jäkligt kompetenta och jobbar hÃ¥rt. Vissa lyckas dra nytta av nÃ¥gon slags kvinnlighet, nÃ¥gon form av omhuldande ledarskap, andra har väldigt bra koll pÃ¥ sin produktportfölj eller mÃ¥lgrupp – och ytterligare nÃ¥gra spelar med samma medel som killarna och gör ingen större skillnad som just – kvinnor. Det har jag inget problem med. Jag tror faktiskt inte att ledarskap ser sÃ¥ otroligt olika ut mellan kvinnor och män. Även män kan ha ett omhuldande ledarskap..

Men trÃ¥kigt nog upplever man som headhunter att det ofta är svÃ¥rt att attrahera kvinnor till ledande positioner. Ofta faller det pÃ¥ resor eller extrema krav pÃ¥ arbetsinsats i form av tid. Svaret kommer ofta med blixtens hastighet ”Tack men nej tack – jag har barn att ta hand om”. Killarna säger ”Tack, jag är intresserad, jag har i och för sig smÃ¥ barn, men det ska nog lösa sig”. Se där en stor skillnad i synen pÃ¥ karriär och föräldraskap. Det är illa i sig – kvinnor borde ta för sig mer.

Men vad värre är – företagen skulle kunna lösa det här. Se till att de finns markservice i erbjudandet. Städhjälp, hämtning och lämning pÃ¥ dagis, mer flexibilitet att arbeta hemifrÃ¥n, längre semester, barnflicka/-pojke – vad vet jag. Men arbetsgivare borde börja hitta de erbjudande som mÃ¥ste till för att attrahera rätt mix av kandidater, kvinnor som män. Och märkligt nog vill man ofta ha kvinnor pÃ¥ positioner som HR-direktör, Marknadschef, Administrativ chef, Redovisningschef – men sällan som CFO, COO, CEO, VD, vice VD mm. Alla de poster där man verkligen har exekutiv makt att pÃ¥verka – utan att fÃ¥ mandatet frÃ¥n nÃ¥gon annan. Och det är även därifrÃ¥n som styrelsekompetensen kommer.

I styrelserekryteringar hör man ofta stora affärsmän säga att det helt enkelt fins för fÃ¥ kvinnor att välja pÃ¥ – men det finns en lösning pÃ¥ det. Rekrytera fler kvinnor till de absoluta maktpositionerna i företagsledningen. Och gör det mÃ¥lmedvetet.

Lyssnade till ett intressant föredrag nu pÃ¥ morgonen om häxbränning – ja alltsÃ¥ de häxprocesser som vi hade i det här landet pÃ¥ 1500-talet och helt fram till 1700-talet. I Malmö kom det dock till en gräns redan pÃ¥ 1500-talet dÃ¥ nÃ¥gon i tingsrätten reagerade i stil med ”Men sÃ¥ här kan vi ju inte hÃ¥lla pÃ¥ – snart finns det ju inga kvinnor kvar” – detta efter att man haft en hel kedja med kvinnor som angav varandra för häxeri. SÃ¥ man slutade helt sonika bränna kvinnor pÃ¥ bÃ¥l efter det, i Malmö. Resten av Sverige höll pÃ¥ nÃ¥got hundratal Ã¥r till.

Det sunda förnuftet segrade över religionen. Ironin är att vi idag ser häxprocesserna som helt galna, helt förkastligt. Vi ser det som helt barockt att detta kunde ske – men under den tiden var det nÃ¥got man verkligen trodde pÃ¥. Kvinnor trodde själva att de nog uttalat förbannelser och därmed var häxor.

Men trots att man tacksamt lutar sig tillbaka och njuter av att leva pÃ¥ 2000-talet sÃ¥ ska man ju komma ihÃ¥g att det fortfarande händer. Inte i Sverige men i fundamentalistiska system som talibanernas Afghanistan och liknande – där finns samma primitiva strömningar. SÃ¥ lÃ¥ngt har vi kommit frÃ¥n vÃ¥r historia.

Sverige är ett märkligt land. Jag har kunder som rekryterar – i ungefär samma utsträckning som de gjort de sista Ã¥ren. Jag har kandidater som fÃ¥r erbjudande frÃ¥n flera hÃ¥ll samtidigt, men har svÃ¥rt att ta sig tid att undersöka dem – eftersom de har fullt upp pÃ¥ sina jobb och i sina företag.

Ingenstans möts jag av den bistra bild av det ”Sverige i kris” som medierna rapporterar om. Bemanningsföretagen som arbetar med de mindre kvalificerade tjänsterna – som vi inte arbetar med – de märker inget de heller. Och rapporterna pÃ¥ börsen visar rätt bra vinster.

Visst, prognoserna för vinstutveckling kanske inte är lika astronomiskt remarkabelt bra som de var för ett Ã¥r sedan – men den domedagsstämning som svenska ekonomi- och politiska journalister mÃ¥lar upp känner inte jag och mina branschkollegor igen oss i. Och inte vÃ¥ra kunder heller.

Och det kanske är just det som är fel i detta land. NÃ¥gon vis person brukar ofta säga att i Sverige fÃ¥r bara en trend / en Ã¥sikt / en stil regera i taget. Pluralism är inte riktigt vÃ¥r ”grej”. Det gör tyvärr ocksÃ¥ att vÃ¥rt lands nyhetsflöde ofta är rätt sÃ¥ likriktat. Och framför allt är det fÃ¥ som verkar söka nyanserna – det är av eller pÃ¥. Ofta vid fel tillfälle. Eller som en person i min närhet brukar säga om börsen ”När kvällstidningarna basunerar ut vinnaraktier, dÃ¥ vet man att toppen är nÃ¥dd och passerad” – för även i uppgÃ¥ng är rapporteringen ensidig.

NÃ¥väl – den som vill ha nytt jobb kan nog förtrösta. Ännu märks ingen konjunkturnedgÃ¥ng. Om inte medierna lyckas snacka in oss i den..

Ja vi var ju pÃ¥ kräftskiva i fredags ocksÃ¥ – en otroligt mysig kväll, med rätt mÃ¥nga snapsar. Ja rent av väldigt mÃ¥nga för undertecknad – men snaps är ju sÃ¥ otroligt gott! NÃ¥got hemmagjort med citron och saker, lite fjolligt, men fräscht – men naturligtvis mycket danskt i spritflaskorna. Och massvis med svenska kräftor frÃ¥n Skanör. Eva var som vanligt kul som syns pÃ¥ bilden. Fnittrig och pÃ¥ G tillsammans med Thord – och likasÃ¥ Roland som alltid blir lite lätt, ja… provokativ! (För alla som känner karln vet att han äääälskar att provocera. Ju mer ekivokt desto bättre). Kul blev det och berusade var vi.

Anki Рocks̴ p̴ bild Рp̴ str̴lande hum̦r! Roland och Anki var dessutom med p̴ br̦llopet p̴ l̦rdagen Рdet finns inget som lite clear eyes och ett glas champagne inte fixar.

Vilken underbar kväll! Bröllopet som nästan regnade bort höll oss ändÃ¥ torrskodda i tält med värme och mycket underhÃ¥llning, fantastisk mat och en och annan högljudd gäst.. Otroligt kul hade vi – här showar Karin & Charlotte loss i sin version av jag vill vara din margareta eller ”Jag vill vara din Kicki Persson” som den var omstöpt till.

Emellanåt undrar man ju vad det är för fel på folk. Vi har en regering som gått till val på enighet. Vi har fyra partier som tagit tag i en svår fråga, FRA.
De har alla betalat priset, löpt gatlopp och blivit hÃ¥nade – även om gemene man nog börjar tröttna pÃ¥ frÃ¥gan och börjar inse att vi faktiskt behöver en FRA-lagstiftning likväl som vi behöver signalspaning.

Men precis när frÃ¥gan dött ut i medierna. Precis när folk börjat landa i att det här kanske är ett bra beslut ändÃ¥. DÃ… gÃ¥r centern ut och börjar hojta om nya turer. Folkpartiet hakar naturligtvis pÃ¥. Vad är det för fel pÃ¥ dem? Är de sadomasochister hela bunten? Gillar de spott och spe? Inget är nämligen värre än ett dÃ¥ligt beslut – utom möjligen att fortsätta ta dÃ¥liga beslut. Fortsätta med krumbukter. Fortsätta med att dra upp foten ur klaveret. Det är omoget, dumt och naivt.