cristofer – malmö, cph, sthlm.

Idag blev jag förbannad – och då kände jag för att provocera. Så jag skrev så här på facebook:

“Tänker nog aldrig flytta till Vellinge efter denna bekännelse av färg. Vad är det för as som bor där egentligen? Vem mer är inte välkommen?”.

Och fick genast många kommentarer som höll med. Och vi som brukar stå näst på tur när det gäller historiska exempel på rasistiska uttryck – bögar, flator, avvikande etc – vi känner oss faktiskt också lite solidariskt kränkta av Vellingebornas attityder. Men jag fick också en kommentar från en vän i Vellinge som kände sig felaktigt utpekad – och riktigt så! Alla i Vellinge är inte rasistiska as. Men sällan har jag mött så mycket öppen rasism som i just Vellinge kommun. Jag ska inte rabbla exempel men det är allt från tal om “såna där” – i kombination med nedsättande omdömen – till fördömmande av utlänningar när man själv har en mörkhyad son – som är adopterad. Det sker öppet. För ingenstans är öppenheten och toleransen så stor som i Vellinge, och då menar jag toleransen för rasistsiska påhopp.

Men dock, min facebook-vän har rätt i att känna sig felaktigt utpekad. Men problemet är att det på näset är både okej att slänga ur sig obetänksamma hel- eller halvrasistiska kommentarer såväl som att de kommentarerna sällan sägs emot av de som har en avvikande mening.

Hela Sverige befinner sig just nu i chock över Vellinges totala brist på empati. Ett litet antal ensamkommande flyktingbarn behöver ett temporärt tak över huvudet. Ett privat företag ger dem det mot att Malmöborna betalar. Vellinge behöver inte göra särskilt mycket alls. De behöver enligt vad jag sett idag ordna med en god man och ge dessa individer en plats i skola. Det kan inte vara nåt problem för Vellinge att klara det åtagandet. Det leder inte till några merkostnader utan borde kunna läggas in i den vanliga verksamheten utan någon nyrekrytering av personal eller utbyggda skolor. Vi talar om upp till 30 personer i en av Sveriges i särklass rikaste kommuner. En kommun med många goda förutsättningar att ge dessa barn en bra utveckling i det svenska livet. Gott om bra förebilder, gott om företag och entreprenörer. Gott om bra omgivningar, ingen misär.

Problemet för mig och många vänner är att vi gillar att vara på näset. Vi älskar naturen, stränderna och har många vänner där. Men jag gillar inte det jag tidigare hört och det jag nu hör om attityderna som många Vellingebor har. Nu får det vara slut på det här rasist-tramset. Säg emot de här asen – för de är as – och ändra på den här inställningen. Annars kommer ni som bor i Vellinge snart att se att de huspriser, som många påstår ska sjunka om det bara dyker upp ett par bruna ögon på stranden, de priserna kommer ha en helt annan fallhöjd när Ljunghusen, Skanör och Falsterbo har blivit det nya Landskrona, det nya Sjöbo. Vem vill bo där då?

Nej skärpning. Detta är ett rikt land. Vellinge är en rik kommun. Vellingeborna har möjlighet att visa lite tacksamhet över det liv ni har möjlighet att leva – genom att ge lite tillbaka, genom att ta hand om några människor som gått igenom ett helvete och som har det svårt. Ni behöver inte bära hela värden på era axlar. Bara ge tak över huvudet åt 30 personer. Ni behöver inte ens betala för det. Bara vara lite medmänskliga. Är det för mycket begärt?