Hommage à Mona
2010
Mona är i blåsväder över en väska. Som hon fått. Stackarn.
Det är faktiskt lite fånigt. I resten av världen beundrar vi folk som har lite stil och snygga saker. Väskan är ju jättesnygg! Män har ju haft svindyra portföljer i alla år. Varför skulle inte en svensk oppositionsledare med 6-siffrig månadslön få ha en snygg väska?
Själv var jag i Köpenhamn igår och insåg att jag behövde en sedelklämma. Var hittar man det om inte på Ludde? Ja, Louis Vuitton alltså. Det är en ynnest att få shoppa hos dem. Alltid vänligt. Folk som öppnar dörren. Det fiffas, det fuffas, det krusas. Jag gillar det. Och sen paketeras det.
Jag köpte den lilla klämman. Den sattes i en sammetspåse. Den sattes i en pappask. Den sattes i en papppåse. Lovely.. Man måste älska sånt.
Så Mona. Nu har du en väska. Nästa gång. Köp den själv. Det är en ännu större upplevelse än att få den.
Men LO-Wanja däremot.. Alltså för i..
Du köper en piratkopia. Vet du vem som gjort den? Var? När? Tänkte inte pÃ¥ det va? Det är typ en femÃ¥ring som stÃ¥r vid ett farligt industriellt maskineri utan skyddskläder. Mitt i natten. I Kina. Och alla de pengar du betalar för din väska gÃ¥r till – maffian! Det är fanimej upprörande. Och det sponsrar du. Det är den riktiga storyn.
januari 24th, 2010 at 20:54
WORD!!